Vändåtta är ett svenskt kortspel för två till fem personer där du blir av med korten på hand genom att lägga i färg eller valör. Den som först lägger sitt sista kort vinner omgången, och de andra räknar ihop vad de sitter kvar med.
Två kort styr partiet: åttan byter färg, esset tvingar de andra att dra. Övriga vändåtta regler är enkla, men de skiljer sig från kök till kök. Här står varianten som spelas i de flesta svenska hem, med husreglerna tydligt markerade för sig.
Snabbstart: så spelas vändåtta
Sju kort var, lägg i färg eller valör, åttan är vild och esset tvingar övriga att dra. Först utan kort vinner.
- Blanda en vanlig kortlek på 52 kort och låt någon vara givare.
- Varje spelare ska ha sju kort på hand när given är klar.
- Resten blir talong, och bredvid den vänder ni upp det översta kortet.
- Först ut är spelaren till vänster om givaren, som lägger ett kort med matchande färg eller valör.
- Kan du inte lägga drar du ur talongen, upp till tre kort, och passar sedan.
- Ropa lappen när du har ett kort kvar, lägg det sista kortet och omgången är slut.
Sedan räknar ni poäng på korten som ligger kvar på de andras händer. Poängen är minuspoäng, så du vill ha så få som möjligt. Ett helt parti brukar spelas till hundra poäng, och den som passerar den gränsen är ute.
Två saker bör bordet enas om innan givaren delar: vilken poängskala som gäller och om ni tillåter husregler som tvåan drar två. Allt annat kan ni läsa er till under spelets gång utan att någon blir sur.
| Uppställning | Så här |
|---|---|
| Antal spelare | 2–5 (två lekar från fem spelare) |
| Kortlek | 52 kort, ingen joker i grundspelet |
| Kort per spelare | 7 |
| Speltid | 15–25 minuter |
| Ålder | Från 6 år |
| Vilt kort | Åttan |
| Straffkort | Esset |
Given och bordet
Givaren blandar och ger sju kort var, varefter resten bildar talong och ett kort vänds upp. Spelet går medsols.
Bordet består alltså av tre saker: era händer, talongen med baksidan uppåt och en växande hög med upplagda kort. Bara det översta kortet i högen betyder något. Ligger det en spader dam där spelar det ingen roll vad som ligger under.
Sju kort var
Hur många kort i vändåtta får man? Sju stycken i den svenska standardversionen, oavsett om ni är två eller fem vid bordet. Givaren delar ut dem ett i taget, medsols, med baksidan uppåt, och ingen får titta förrän hela given är klar.
Vissa hem drar ner till fem kort när barn är med, eller när ni vill hinna flera korta omgångar på en kvart. Andra höjer till åtta i tvåmannaspel för att partiet inte ska ta slut på en minut. Bestäm före given, inte när någon redan har tittat på sina kort.
Talongen och det vända kortet
Resten av leken läggs i en prydlig hög mitt på bordet. Det översta kortet vänds upp och placeras bredvid talongen. Det är startkortet, och det första kortet som läggs måste matcha antingen dess färg eller dess valör.
Blir det vända kortet en åtta gäller en enkel lösning: låt förhand bestämma färgen direkt, utan att lägga något kort. Blir det ett ess får givaren dra ett kort som plikt i vissa hem, men enklast är att lägga tillbaka esset i mitten av leken och vända ett nytt kort. Vilken lösning ni väljer spelar mindre roll än att den är bestämd i förväg.
Förhand börjar
Först ut är den som sitter närmast givaren åt vänster – förhand, som det heter. Därefter fortsätter turen medsols runt bordet tills någon går ut. Givarrollen flyttar ett steg åt vänster inför nästa omgång, så alla får turen att börja lika ofta.
Att börja är en liten men verklig fördel, särskilt i tvåmannaspel där ett kort i försprång märks hela vägen till slutet. Har ni ett längre parti med flera omgångar jämnar det ut sig av sig självt. Spelar ni en enda omgång kan ni lotta om vem som blir givare, så slipper förhand en gratisrunda.
Grundregeln: färg eller valör
Kortet du lägger måste stämma med det översta i högen, antingen i färg eller i valör. Ett av villkoren räcker.
Ligger det ruter sju kan du lägga vilken ruter som helst, eller vilken sjua som helst. Lägger du hjärter sju byter du färg till hjärter, och nästa spelare måste förhålla sig till hjärter eller sjuor. Så vandrar spelet mellan färgerna utan att någon behöver säga något.
Med färg menas hjärter, ruter, klöver och spader var för sig. Röd och röd räcker inte: ruter kung går inte på hjärter dam. Nybörjare gör det misstaget första kvarten, och sedan aldrig mer.
Två kort står utanför grundregeln. Åttan får läggas på vad som helst, och esset lägger du enligt grundregeln men det får en egen effekt. Allt annat i leken – tvåor, klädda kort, tior – är helt vanliga kort utan specialfunktion, om ni inte uttryckligen har kommit överens om något annat.
Ordningen mellan valörerna saknar betydelse. En tvåa är lika stark som en kung, och det finns ingen sticktagning och inga trumf i vändåtta. Det enda som avgör värdet på ett kort är hur väl det passar in i den färg som just nu gäller, och hur många poäng det kostar dig om omgången tar slut med kortet kvar på handen.
Handen håller du dold för de andra. Du får sortera om korten hur du vill, och många spelare lägger dem i färgordning för att snabbt se vad som är möjligt. Sitter du med flera spelbara kort väljer du fritt vilket du lägger, och det valet är oftare avgörande än vilka kort du fick i given.
| Översta kortet | Du kan lägga | Du kan inte lägga |
|---|---|---|
| Klöver 4 | Valfri klöver, valfri fyra, valfri åtta | Spader 9, hjärter kung |
| Hjärter dam | Valfri hjärter, valfri dam, valfri åtta | Ruter 3, klöver knekt |
| Åtta, färg sagd till spader | Valfri spader, valfritt ess i spader | Kort i annan färg |
Åttan byter färg
Åttan är spelets vilda kort. Den får läggas när som helst, och spelaren som spelar ut den avgör vilken färg som gäller därefter.
Det gör åttan till det mest värdefulla kortet på handen och till det dyraste att sitta kvar med. Fyra åttor finns i leken, och den som håller en av dem till slutet har nästan alltid en väg ut ur ett låst läge.
Får läggas på vad som helst
Åttan behöver varken matcha färg eller valör. Ligger det klöver tre och du sitter med hjärter åtta lägger du den utan vidare. Det är hela poängen med kortet: det bryter kedjan när du inte har något som passar, och det gör det oavsett hur låst läget ser ut.
Därför lönar det sig sällan att slänga en åtta tidigt bara för att bli av med den. Sitter du med fem klöver och en åtta ska åttan ligga kvar tills klövern är slut. Spelare som lägger åttan i första varvet brukar vara samma spelare som drar tre kort i taget mot slutet av omgången.
Du säger vilken färg som gäller
När åttan ligger på bordet säger du högt vilken färg som ska gälla. Säg det tydligt och innan nästa spelare rör sina kort, annars uppstår diskussionen om vad du egentligen menade. Färgen gäller tills någon byter den med ett nytt kort.
Du får välja vilken färg som helst, även den som redan låg. Många byter till sin egen längsta färg. Ett lika gångbart val är den färg bordet nyss visade att det saknade. Har spelaren till vänster om dig dragit tre kort på spader vet du något värdefullt, och då finns det sällan anledning att välja något annat.
Åtta på åtta – tillåtet eller inte?
Nej, i de flesta svenska hem. En åtta får inte besvaras med en ny åtta, och inte heller med ett ess. Den som får en färg påtvingad ska lägga ett vanligt kort i den färgen eller dra ur talongen.
Den andra varianten tillåter åtta på åtta, så att färgen kan kastas runt bordet flera gånger i rad. Det gör spelet snabbare och rörigare, och passar bra med barn. Välj en av dem före given och håll fast vid den hela partiet.
Esset tvingar de andra att dra
Lägger du ett ess drar alla andra spelare ett kort var, och du fortsätter direkt med ett nytt kort i essets färg.
Det här är den regel som gör vändåtta till ett svenskt spel och inte bara en översättning. I engelska Crazy Eights är det tvåan som ger dragtvång och damen som hoppar över turen. Vändåtta ess är alltså inget lånat påfund utan husets egen specialitet, och den enskilt viktigaste skillnaden mot det anglosaxiska ursprunget.
Alla andra drar ett kort
Ett ess betyder ett kort till varje motståndare, inte ett kort till nästa spelare. Är ni fyra vid bordet delar du alltså ut tre kort och ökar avståndet till alla samtidigt. I tvåmannaspel drar din enda motståndare ett kort och effekten blir mindre dramatisk, men den är fortfarande värd ett helt drag.
Korten dras ur talongen, ett i taget, och ingen får hoppa över plikten genom att passa. Räcker inte talongen till alla drar de som hinner, och resten går fria. Det är sällsynt, men det händer i långa partier med fem spelare och två sammanblandade lekar.
Du fortsätter i essets färg
Efter att de andra dragit ligger turen kvar hos dig. Du lägger ett nytt kort i samma färg som esset du just la, eller ett kort med samma valör om ni tillåter det. Lade du klöver ess fortsätter du alltså med klöver.
Kan du inte fortsätta drar du enligt vanliga regler och turen går vidare medsols. Två ess i samma färg efter varandra är en av spelets tyngsta kombinationer, eftersom motståndarna då får två kort var innan de fått spela en enda gång.
Ess på ess
Kan du svara på ett ess med ett eget ess? Nej i grundreglerna, eftersom den som lade esset behåller turen och därför aldrig lämnar över till någon som skulle kunna kontra.
Vill ni ändå ha kontringen finns en spridd husregel: den som lade esset fortsätter inte, utan nästa spelare får välja mellan att dra ett kort eller lägga ett eget ess och skicka plikten vidare. Bestäm det före given.
När du inte kan lägga
Har du inget spelbart kort drar du ur talongen, i svenska regler oftast upp till tre kort, och passar sedan.
Du drar ett kort i taget och får lägga så fort du kan. Kommer det spelbara kortet redan på första draget lägger du det direkt och slutar dra. Kommer det på det tredje lägger du det. Kommer det inte alls passar du och turen går vidare medsols.
Vissa hem låter spelaren dra tills det kommer ett spelbart kort, utan tak. Det är en rimlig variant, men den drar ut på tiden och gör händerna stora. Med tre kort som gräns håller sig omgångarna korta, och den som har otur straffas inte hela kvällen.
En annan variant är att bara dra ett enda kort och sedan passa oavsett vad det blev. Den gör partierna snabbast av alla och passar när ni spelar många korta omgångar i rad. Nackdelen är att en spelare kan sitta fast i samma färg i tre varv utan att kunna göra något åt saken.
Tar talongen slut mitt i en omgång tar ni upp den upplagda högen, sparar det översta kortet där det ligger, blandar resten och lägger den som ny talong. Är även det slut spelar ni vidare utan talong: den som inte kan lägga passar helt enkelt. Kan ingen vid bordet lägga är omgången över, och alla räknar sina kvarvarande kort som vanligt.
Lappen – ropet vid ett kort kvar
När du har ett enda kort kvar ropar du lappen. Glömmer du det drar du tre straffkort ur talongen.
Ropet ska komma i samband med att du lägger ditt näst sista kort, alltså i samma andetag som kortet landar på bordet. Väntar du tills nästa spelare redan har spelat är det för sent att rädda sig genom att ropa i efterhand.
Vem som helst vid bordet får påpeka missen, men bara innan du har lagt ditt sista kort. Har det sista kortet redan lämnat handen är omgången slut och ropet spelar ingen roll längre. Den ordningen gör att ingen kan komma dragande med invändningar när poängen väl ska skrivas ner.
Straffet är tre kort i den vanligaste svenska varianten. Andra hem nöjer sig med ett kort, ungefär som i Uno. Med barn brukar man skippa straffet helt och bara påminna vänligt, eftersom hela behållningen med regeln är spänningen i att komma ihåg den.
Drar du tre straffkort får du inte lägga något av dem samma tur. Du sitter alltså plötsligt med fyra kort i stället för ett, och turen går vidare till nästa spelare. Från ett vunnet läge till ett förlorat på tre sekunder är den vanligaste vändningen i hela spelet, och skälet till att erfarna spelare ropar högt och tidigt hellre än snyggt och sent.
Får man…? Avgöranden vid bordet
Här är beskeden på de sju tvister som faktiskt uppstår vid ett vändåttabord. Kort svar först, förklaring efter.
Får man gå ut på en åtta?
Nej i de flesta hem. Ditt sista kort måste vara ett vanligt kort, alltså varken åtta eller ess. Sitter du med en ensam åtta får du dra tills du har något annat att lägga, eller passa och vänta ut turen.
Regeln finns för att slutet inte ska avgöras av ett kort som ingen kan svara på. Vill ni ha snabbare partier kan ni tillåta det, men då blir åttan ännu starkare än den redan är, och alla kommer att spara sina åttor till sista kortet.
Får man gå ut på ett ess?
Nej, av samma skäl. Esset ger dig dessutom turen tillbaka och kräver att du lägger ett kort till i essets färg, vilket du omöjligt kan göra utan kort på handen.
Har du ess och åtta som sista två kort sitter du illa till. Lägg esset först, låt de andra dra, fortsätt med åttan om färgen tillåter det och hoppas på att talongen ger dig något vanligt. Att sitta med två specialkort i slutet är ett av de säkraste sätten att förlora ett parti du redan lett.
Får man lägga flera kort av samma valör?
Det är en husregel, inte en grundregel. I standardvarianten lägger du exakt ett kort per tur, oavsett vad du har på handen.
Tillåter ni stapling får du lägga till exempel tre nior på en gång, och den sista niens färg gäller för nästa spelare. Omgångarna blir betydligt kortare och tur i given betyder mer än skickligheten vid bordet. Bestäm det före första given, för mitt i en omgång blir en sådan ändring aldrig rättvis.
Får man välja samma färg som redan gäller?
Ja. Lägger du en åtta på klöver och säger klöver är det fullt tillåtet, och ibland det klokaste draget på hela handen.
Valet är särskilt starkt när du sett motståndaren dra kort på klöver två varv i rad. Du bränner visserligen en åtta utan att byta något, men du håller kvar en färg som du vet att bordet saknar. Ingen kan invända mot det.
Är det obligatoriskt att lägga ett spelbart kort?
Ja i grundreglerna. Har du ett spelbart kort ska du lägga det, och du får inte välja att dra i stället för att bygga upp handen.
Skälet är enkelt: annars kan en spelare med bra kort sitta och vänta ut de andra i all oändlighet. En del hem tillåter frivilligt drag på ett kort, men då bör ni också ha ett tak på hur många kort en hand får innehålla. Utan tak stannar spelet upp.
Vad händer om någon lägger fel kort?
Kortet tas tillbaka på handen och spelaren drar ett kort som plikt. Turen går sedan vidare till nästa spelare utan att den felande får försöka igen.
Upptäcks felet först flera varv senare låter ni det ligga. Att rulla tillbaka ett halvt varv skapar mer bråk än det löser, och ingen minns ändå exakt vad som låg. Med barn räcker det att ta tillbaka kortet och spela om draget helt utan plikt.
Får man titta i talongen?
Nej. Talongen är sluten för alla, och den som drar får se bara de kort hen faktiskt tar upp.
Samma sak gäller den upplagda högen: bara det översta kortet är synligt, och ingen får bläddra bland de äldre korten för att räkna vad som redan är spelat. Har du bra minne får du gärna använda det, men inte fingrarna.
Poäng när någon gått ut
Den som gått ut får noll. Alla andra räknar ihop värdet på korten de sitter kvar med, och summan är minuspoäng.
Vändåtta poäng räknas alltså på förlorarnas händer, inte på vinnarens prestation. Det gör det viktigt att bli av med dyra kort tidigt, även när du inte har någon chans att gå ut. Skalorna skiljer sig mellan olika hem, så bestäm vilken ni använder innan första given.
Vanligaste skalan i Sverige
Den skala som de flesta svenska hem använder ger åttan särställning, eftersom den är spelets starkaste kort och därför ska svida att sitta kvar med.
| Kort | Poäng |
|---|---|
| Åtta | 25 |
| Ess | 15 |
| Kung, dam, knekt, tia | 10 |
| Övriga kort (2–7, 9) | 5 |
Ett exempel: du sitter kvar med spader åtta, ruter kung och klöver tre. Det blir 25 plus 10 plus 5, alltså 40 poäng i den omgången. En motspelare med sex låga kort på handen får bara 30, vilket säger något om hur tungt åttan väger.
Engelska Crazy Eights räknar åttan så högt som 50, men den siffran hör inte hemma i den svenska skalan. Använder ni den blir det nästan alltid rätt att slänga åttan tidigt, och spelet tappar sin viktigaste avvägning.
En enklare skala för barn
Med små barn blir tjugofemmor och tior en räkneövning som stjäl tempot. Den enklare skalan ger ess 5, åtta 10 och alla övriga kort 1 poäng styck.
Med den skalan går det att räkna högt tillsammans och skriva ner en siffra på under en minut. Fyra kort kvar där ett är en åtta blir 13, vilket ett barn i sjuårsåldern klarar utan hjälp från en vuxen. Sluta gärna vid trettio poäng i stället för hundra, så hinner ni ett helt parti på en kvart.
Hundra poäng och ut
Ni spelar omgång efter omgång och för anteckningar. Den som passerar hundra poäng är ute ur partiet, och den siste kvar vid bordet vinner.
Med två spelare betyder det i praktiken att den som först når hundra har förlorat. Med fyra eller fem spelare faller de ut en och en, vilket ger de sista omgångarna en särskild skärpa när två spelare ligger nära gränsen. Vill ni ha ett kortare parti sänker ni till femtio, och vill ni ha en hel kväll höjer ni till tvåhundra.
Husregler som brukar smyga sig in
Fem tillägg dyker upp om och om igen vid svenska köksbord. Ingen av dem hör till grundspelet, men alla fungerar om bordet är överens.
Tvåan drar två är det vanligaste tillägget och är inlånat från Uno: nästa spelare tar två kort och förlorar sin tur, om hen inte lägger en egen tvåa och skickar plikten vidare. Med fyra tvåor i leken kan högen växa till åtta kort för den som får plikten sist, vilket avgör många omgångar på en gång.
Jokern byter riktning används av dem som spelar med 54 kort och vill ha ett kort som skyddar mot spelaren till vänster. Varning vid tre kort betyder att du säger till högt när handen krympt till tre kort, som en tidig lapp. Regeln passar ovana bord där ingen ändå håller koll på hur många kort de andra har kvar.
Att stapla flera åttor på varandra hör hemma i samma familj: det gör slutfasen kaotisk och rolig, men bör kombineras med förbudet att gå ut på en åtta. Utan det förbudet vinner den som råkar ha sparat flest åttor, och skickligheten försvinner ur spelet.
Sista kortet måste vara i samma färg som det vända är den strängaste av dem alla, och den förlänger omgången betydligt. Prova den med vana spelare som tycker att partierna slutar för snabbt. Skriv upp de husregler ni valt på ett papper vid bordet första kvällen, så slipper ni börja varje omgång med en förhandling.
Vändåtta och vändtia är inte samma spel
De hör till samma familj, men det är två olika spel. Vändtia har tian som vilt kort och kort liggande framför spelarna.
Den som söker på vändåtta vändtia blandar oftast ihop dem för att båda namnen börjar med ”vänd” och båda handlar om att bli av med korten. Skillnaden märks direkt vid bordet: i vändtia har varje spelare tre öppna och tre dolda kort framför sig som ska spelas bort efter handen, och partiet är därför uppdelat i tydliga faser. Vändåtta har ingenting framför spelarna alls.
| Detalj | Vändåtta | Vändtia |
|---|---|---|
| Vilt kort | Åttan | Tian |
| Kort på hand | 7 | 3 på hand vid start |
| Kort framför spelaren | Inga | 3 öppna, 3 dolda |
| Specialkort | Åtta och ess | Flera, varierar mellan hem |
| Så förlorar du | Sitter kvar med poängkort | Blir sist med kort kvar |
Poängräkningen skiljer dem också åt. I vändåtta summerar ni kortvärden efter varje omgång och spelar mot en gräns, medan vändtia i de flesta hem inte räknas alls: den som blir sist med kort har förlorat, punkt. Det gör vändtia till ett spel man spelar många snabba omgångar av, och vändåtta till ett parti som byggs upp över en kväll.
Vill ni prova båda: spela vändåtta först, eftersom reglerna är färre och åttan är lättare att förstå än vändtians faser med öppna och dolda kort.
Samma spel i andra länder
Vändåtta är den svenska varianten av en spelfamilj som finns över hela Europa och Nordamerika under olika namn.
I USA heter spelet Crazy Eights och kallades helt enkelt ”Eights” från 1930-talet. Där är åttan vild precis som hos oss, men esset saknar specialfunktion: i stället är det tvåan som ger dragtvång och damen som hoppar över nästa spelare. Det gör det amerikanska spelet något långsammare och mindre offensivt än det svenska.
Tyska Mau-Mau har knekten som vilt färgbytarkort i stället för åttan, och namnet på ropet vid sista kortet har gett hela spelet dess namn. Brittiska Switch och nederländska Pesten hör till samma familj med varsin uppsättning specialkort, och båda spelas med vanlig kortlek precis som vändåtta.
Uno från 1971, skapat av Merle Robbins, är en kommersiell släkting med egen kortlek i stället för vanlig lek. Släktskapet syns i varje detalj: färger i stället för färger med valörer, ett vilt kort som byter färg och ett rop när du har ett kort kvar. Många av de husregler som smugit sig in i svenska kök kommer just därifrån.
| Namn | Land | Vilt kort |
|---|---|---|
| Vändåtta | Sverige | Åttan |
| Crazy Eights | USA | Åttan |
| Mau-Mau | Tyskland | Knekten |
| Switch | Storbritannien | Varierar |
| Pesten | Nederländerna | Varierar |
Vändåtta med barn
Fyra justeringar räcker för att en sexåring ska kunna hänga med hela omgången utan hjälp från en vuxen.
Dela fem kort i stället för sju. Handen blir lättare att hålla i små händer, omgången kortare och risken mindre att ett barn tappar intresset halvvägs. Tillåt dessutom åtta på åtta, så att ingen fastnar med en färg de inte har.
Hoppa över poängräkningen helt de första gångerna. Den som lägger sitt sista kort har vunnit, och sedan blandar ni om direkt. Räkning av kortvärden är en egen övning som passar bättre när själva spelet sitter i ryggmärgen.
Spela en omgång i taget i stället för ett parti till hundra. Barn tycker om att vinna ofta, och tre korta omgångar ger tre vinster att glädjas åt i stället för en lång jakt på en siffra. Lägg gärna korten öppet första gången ni spelar, så kan du peka och visa varför ett visst kort passar och ett annat inte.
Straffkorten för glömd lapp kan ni stryka helt tills reglerna sitter. En vänlig påminnelse fyller samma funktion utan att någon börjar gråta över tre extra kort.
Tre saker som avgör partier
Vändåtta ser ut som ett turspel, men det är tre vanor som skiljer dem som vinner ofta från dem som ständigt får dra kort.
Spara en åtta till sista tredjedelen. Kortet är din nödutgång när färgen låser sig, och att bränna det i första varvet ger dig ingenting som ett vanligt kort inte hade gett. Har du två åttor kan du gärna använda den ena tidigt för att styra färgen dit du vill ha den.
Bli av med höga kort tidigt. Kung, dam, knekt och tia kostar tio poäng var i den vanliga skalan, och esset femton. När du ändå har flera möjliga kort att lägga väljer du det dyraste, eftersom omgången kan ta slut när som helst utan förvarning från den som sitter med två kort kvar.
Läs vilken färg motståndaren undviker. Har någon dragit kort på spader två gånger vet du nästan säkert att spader saknas på den handen. Styr tillbaka dit varje gång du får chansen, särskilt när du har en åtta kvar och kan välja färg helt fritt. I tvåmannaspel avgör den enda observationen fler partier än allt annat tillsammans.
Kort svar på det som brukar frågas
Sju frågor återkommer varje gång någon lär sig spelet vid ett nytt bord.
Hur många spelare krävs för vändåtta?
Två till fem spelare med en lek på 52 kort. Från fem spelare och uppåt blandar ni ihop två lekar, annars tar talongen slut för fort. Bäst balans får ni med tre eller fyra spelare: esset betyder något, färgerna hinner byta flera varv och en omgång tar runt tjugo minuter.
Vad gäller när talongen är slut?
Låt det översta kortet ligga kvar, ta upp resten av högen, blanda om den och lägg tillbaka bunten som ny talong. Händer det igen spelar ni vidare utan talong, och den som inte kan lägga passar. Kan ingen vid bordet lägga är omgången slut och alla räknar sina kvarvarande kort.
Får man lägga ett ess på en åtta?
Nej i de flesta svenska hem. Den som fått en färg påtvingad av en åtta ska lägga ett vanligt kort i den färgen eller dra ur talongen. Samma förbud gäller att svara med en ny åtta. Vill ni ändå tillåta det ska ni bestämma det före given, inte när situationen redan uppstått.
Hur mycket är en åtta värd i poäng?
25 poäng i den vanligaste svenska skalan, vilket gör den till det dyraste kortet att sitta kvar med. Esset ger 15, klädda kort och tian 10, resten 5. I den enklare barnskalan ger åttan 10 och esset 5. Engelska Crazy Eights räknar åttan så högt som 50.
Vad heter det när man har ett kort kvar?
Lappen. Ropet ska komma precis när näst sista kortet lämnar handen, alltså när du bara har ett kort kvar. Glömmer du ropet drar du tre straffkort, förutsatt att någon påpekar det innan ditt sista kort har lagts. Efter det är omgången avgjord och ropet saknar betydelse.
Hur många kort drar man när man inte kan lägga?
Upp till tre kort i den vanligaste svenska varianten. Du drar ett i taget och lägger så snart ett spelbart kort dyker upp. Kommer det inget på tre drag passar du och turen går vidare. Vissa hem låter spelaren dra tills det kommer ett spelbart kort, andra nöjer sig med ett enda drag.
Är vändåtta samma sak som Uno?
Nej, men de är släkt. Uno gavs ut 1971 av Merle Robbins och har en egen kortlek med färgade siffror och specialkort. Vändåtta spelas med en vanlig kortlek och har bara två specialkort. Flera Unoregler, som att tvåan drar två, har vandrat in i svenska kök som husregler.